.skrivkramp.

lång pluggdag på biblioteket.

jag sitter och försöker åstadkomma något,
men alla böcker runt omkring mig ger mig prestationsångest.
de blickar mig.
ögar mig.
nedlåtande.

från väggarna kastar de stora, tidlösa författarna långa ögonkast
och försöker läsa vad jag skriver.
men det kan de inte,
för jag håller för handen!
bara för att de är döda och inte längre kan producera.
(fast jan guillou är inte död, men han är inte heller tidlös,
så han hänger nog bara här på nåder)

de ska inte få sno mina lysande idéer!
kanske borde jag skriva ett krigsepos om grekernas invadering av troja?
eller om en man som läst alltför många riddaromaner och blir tokig?
eller om en man som köpslår med djävulen om sin själ?
alla idéerna är ju lysande och helt
unika.
nyskapande.
och oanvända.